Kan GLP1-analoger bota alkoholism? Ny studie visar lovande resultat

Header image
Skriven av
Alexander Ottosson
12 April 2025
Tre miljoner svenskar dricker för mycket, enligt Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), och omkring fyra procent av befolkningen lider av alkoholberoende. Även om det finns behandlingsmetoder mot alkoholism är behovet av nya alternativ fortfarande stort. De nya GLP-1-analogerna har redan visat sig vara revolutionerande i kampen mot fetma – och allt fler patienter vittnar om hur medicinerna hjälper dem att kontrollera suget, inte bara efter mat, utan även efter alkohol. Länge har både läkare och patienter misstänkt att GLP-1-analoger kan ha en alkoholavvänjande effekt – och nu kommer den första kliniska studien som bekräftar bilden.

Minskade suget och mängden alkohol

I en amerikansk studie som nyligen publicerades i den välkända vetenskapliga tidskriften JAMA Psychiatry, deltog 48 personer med alkoholberoende. Deltagarna delades slumpmässigt in i två grupper: den ena fick semaglutidinjektioner (Ozempic/Wegovy), den andra fick placebo – alltså sprutor utan aktiv medicin. Gruppen som fick semaglutid kände mindre sug efter alkohol och drack också mindre mängder jämfört med placebogruppen. Ju högre dos de fick, desto mindre drack de. Däremot minskade inte antalet dagar de valde att dricka.

Deltagarna visste inte om de fick riktig medicin (semaglutid) eller en overksam placebo – alltså var studien blindad ur deltagarnas perspektiv. De som fick semaglutid började på en låg dos, 0,25 mg, som sedan ökades stegvis till 0,5 mg och till sist 1 mg.

För att undersöka hur medicinen påverkade alkoholsuget och mängden alkohol som dracks använde forskarna två metoder: dels testade de deltagarna i ett labb, dels fick deltagarna själva rapportera sin alkoholkonsumtion i vardagen via formulär. Frågorna handlade bland annat om hur mycket de drack, vilken sorts alkohol det gällde och hur många dagar de helt avstod från alkohol.

Innan behandlingen påbörjades fick deltagarna komma till labbet för att mäta sitt alkoholsug och hur mycket alkohol de vanligtvis drack av sin föredragna alkoholhaltiga dryck. För att testa förmågan att stå emot sug fick de se sin föredragna dryck och välja att avstå från att dricka den i upp till 50 minuter – i utbyte mot ekonomisk ersättning. Därefter fick de dricka så mycket de ville, i egen takt, under två timmar, samtidigt som forskarna mätte deras alkoholnivåer via utandning.

Efter åtta veckors behandling, när deltagarna nått 0,5 mg-dosen, gjordes testet igen. Gruppen som fått semaglutid visade då tydliga förbättringar: de kunde lättare avstå från att dricka, och när de väl drack intog de mindre mängder.

Samma mönster syntes i deltagarnas självrapporterade konsumtion i vardagen. De flesta som fick semaglutid beskrev att de drack mindre totalt och kände mindre sug efter alkohol. Däremot drack de fortfarande alkohol ungefär lika många dagar som tidigare – men alltså i mindre mängd per tillfälle.

Minskade också rökning

Bland de deltagare som rökte såg man även en tydlig minskning i antalet rökta cigaretter per dag under studieperioden. Forskarna påpekar att det rörde sig om en liten grupp rökare, så resultaten bör tolkas med viss försiktighet. Men trots det visade de statistiska analyserna en signifikant minskning bland dem som fick den aktiva substansen, semaglutid. Det här fyndet stöds även av tidigare studier på äldre GLP-1-analoger, samt av djurstudier på möss och råttor.

Ny behandling för patienter med alkoholmissbruk?

Fynden i studien bekräftar vad man tidigare sett i djurförsök och vad många läkare också har uppmärksammat i kliniken – att patienter spontant rapporterar minskat alkoholsug när de behandlas med GLP-1-analoger. Det här är däremot den första publicerade studien på människor där man specifikt undersökt effekten på alkoholkonsumtion, och dessutom jämfört med placebo.

För att ett läkemedel ska kunna godkännas för behandling av ett visst tillstånd krävs det i regel flera studier som visar att det är mer effektivt än placebo. Den här studien kan därför ses som ett första steg i en längre forskningskedja, och mycket tyder på att fler liknande studier är på väg.

Om resultaten kan bekräftas i större och längre studier skulle GLP-1-analoger kunna bli ett nytt, kraftfullt verktyg i behandlingen av alkoholmissbruk – och kanske även för personer med riskbruk, eller de som helt enkelt vill minska sin alkoholkonsumtion.

Intresset för GLP-1-analogers effekt på andra typer av beroenden växer också. Just nu pågår flera studier som inte bara fokuserar på alkohol och rökning, utan även på missbruk av opioider som heroin och fentanyl, samt stimulantia som amfetamin.

Sammantaget pekar mycket på att dessa läkemedel kan komma att spela en bredare roll i framtidens missbruksvård.

Läs mer om GLP-1-analogers olika potentiella behandlingsområden här.

Källor:

Dagens Medicin

CAN

JAMA Network

National Library of Medicine

Dela inlägget

Liknande artiklar

Ta kontroll över din hunger och ditt sug.

Kom igång