Ozempic och Mounjaro – slutet för fettlever?


Fettlever kännetecknas av fettansamling i levern. Viss fettansamling är normalt, men när mängden blir för stor och riskerar att skada levern kallas det fettlever, eller på läkarspråk leversteatos. På senare år används även de tekniska, relaterade engelska benämningarna NAFLD (non-alcoholic fatty liver disease), NASH (non-alcoholic steatohepatitis) och MASLD (metabolic dysfunction-associated steatotic liver disease).
När fett ansamlas i levercellerna kan det leda till inflammation och cellskada, vilket triggar kroppens reparationsprocesser. Under dessa processer kan bindväv byggas upp i levern – ett tillstånd som kallas fibros. Om fibrosen fortsätter och blir omfattande förändras leverns struktur och funktion allvarligt, vilket leder till cirrhos, eller skrumplever i folkmun. Cirrhos innebär att levern sviktar i sin funktion. Eftersom levern är livsnödvändig ökar risken för allvarliga sjukdomar, och på sikt kan tillståndet bli livshotande.
Levern har många funktioner i kroppen, bland annat att ta hand om och oskadliggöra ämnen som kan vara skadliga, samt delta i kroppens immunförsvar. När levern slutar fungera påverkas därför hela kroppen.

Det korta svaret är ja. GLP-1-analoger som semaglutid (Ozempic/Wegovy) och tirzepatid (Mounjaro) har i stora studier visats vara förenade med lägre risk att utveckla fettlever. Kliniska studier visar också att de kan hjälpa patienter med redan utvecklad fettlever att minska fettinlagringen i levern – och i förlängningen delvis återställa leverns funktion. Mer forskning behövs dock, och än så länge är varken Ozempic eller Mounjaro godkända för behandling av fettlever. Både semaglutid och tirzepatid är däremot godkända för behandling av fetma och övervikt med följdsjukdomar. Eftersom fetma och övervikt är de underliggande orsakerna till fettlever kan man på så sätt behandla sjukdomen indirekt. Intressant nog har djurstudier visat att GLP-1-analoger kan minska inlagring av leverfett även utan viktnedgång, och läkemedlen verkar dessutom hämma inflammation – en viktig faktor både i utvecklingen av fettlever och hjärt- och kärlsjukdomar (PMC).
Det är troligt att både viktnedgång och andra faktorer bidrar till förbättring av fettlever vid behandling med Ozempic och Mounjaro. Forskningen har pekat på flera möjliga mekanismer:
Du som lider av typ 2-diabetes eller övervikt kan vara aktuell för behandling med semaglutid (Wegovy/Ozempic) eller tirzepatid (Mounjaro). Patienter med övervikt löper större risk för fettlever, och många vet inte om att de har detta tillstånd. För att ta reda på om du har fettlever eller ligger i riskzonen kan du boka tid på din vårdcentral. Om du överväger medicinsk viktnedgång kan du boka ett kostnadsfritt bedömningssamtal här.
Källor:
Förändrad epidemiologi, globala trender och konsekvenser för resultaten av NAFLD
GLP-1-receptoragonister vid alkoholfri fettleversjukdom: Nuvarande bevis och framtidsperspektiv
MASLD och MASH (tidigare NAFLD respektive NASH)
En av fem personer i Sverige har fettlever orsakad av övervikt
Fettlever ökar risken att dö i andra sjukdomar
En placebokontrollerad studie av subkutan semaglutid vid alkoholfri steatohepatit
Tirzepatid för metabol dysfunktion – associerad steatohepatit med leverfibros
Omtalat diabetesläkemedel verkar även minska risken för svår leversjukdom
GLP-1-receptorbaserade läkemedel för metabolisk leversjukdom
GLP-1-RA för behandling av icke-alkoholrelaterad fettleversjukdom (NAFLD): En systematisk översikt