Övervikt i Sverige, en tyst folkhälsokris

Innan vi pratar om läkemedel, låt oss backa och titta på själva problemet. Enligt Folkhälsomyndigheten hade 54 procent av alla vuxna i Sverige övervikt eller obesitas år 2024, vilket är en ökning från 46 procent år 2004. Med andra ord har mer än halva den vuxna befolkningen en vikt som klassas som medicinskt problematisk.

Några siffror som sätter det i perspektiv:

• Cirka en tredjedel av unga vuxna (16 till 29 år) har i dag övervikt eller obesitas, en nivå som nästan dubblerats på 20 år.
• Cirka 60 procent av personer mellan 45 och 64 år är överviktiga eller har obesitas.
• Obesitas grad 1 (BMI 30 till 34,9) har ökat från 8,8 till 12,9 procent.
• Obesitas grad 2 (BMI 35 till 39,9) har mer än fördubblats.
• Obesitas grad 3 (BMI 40 eller högre) har cirka tredubblats.

Övervikt är alltså inte bara vanligare, den har blivit allvarligare. Det är också här bantningsmedicin kommer in i bilden. Historiskt har behandling handlat om kost, motion och ibland kirurgi. Men under de senaste åren har en ny generation av läkemedel förändrat bilden.

‍

Så har marknaden för bantningsmedicin exploderat

Användningen av bantningsmedicin i Sverige har ökat snabbare än något annat läkemedelsområde just nu. Här är några exempel från 2025:

• 261 000 svenskar hämtade ut semaglutid (substansen i Ozempic och Wegovy) under 2025, motsvarande 2,5 procent av befolkningen. Året innan var siffran 1,7 procent.
• En apotekskedja rapporterade en ökad försäljning av viktläkemedel med 86 procent under 2025 jämfört med året innan.
• Mounjaro blev mot slutet av 2025 Sveriges mest sålda läkemedel räknat i kronor. I januari 2025 låg månadsomsättningen på 20 miljoner kronor, i oktober samma år hade den stigit till 154 miljoner.

Sverige sticker ut i Europa. Enligt Svensk Farmaci är svenska hushåll ledande i Europa när det gäller utgifter för viktminskningsläkemedel.

En viktig sak att förstå är att ökningen inte enbart beror på att fler personer söker hjälp. Den beror också på att de nya läkemedlen faktiskt fungerar. Där tidigare generationer av bantningsmedel gav några få kilo i viktnedgång, ger dagens GLP-1-baserade läkemedel mellan 15 och 22 procent viktnedgång i studier, resultat som tidigare bara var möjliga med operation.

‍

Vilka bantningsläkemedel finns det i Sverige?

På den svenska marknaden finns idag flera godkända läkemedel mot övervikt och obesitas. De skiljer sig åt i hur de fungerar, hur de tas och hur stor effekt de ger. För att göra det enklare att förstå kan man dela in dem i tre huvudgrupper:

‍

1. GLP-1-baserade läkemedel

Det här är den grupp som fått mest uppmärksamhet de senaste åren. GLP-1-läkemedel härmar ett tarmhormon som kroppen producerar naturligt efter en måltid. De dämpar aptiten, gör att du blir mätt snabbare och bromsar magsäckstömningen.

Hit hör Wegovy (semaglutid, godkänt specifikt för viktnedgång), Ozempic (samma substans som Wegovy men godkänt för typ 2-diabetes), Mounjaro (tirzepatid, som aktiverar två hormonreceptorer samtidigt), Rybelsus (semaglutid i tablettform) och Saxenda (liraglutid, en äldre variant som tas dagligen).

Det är den här gruppen som levererar de mest kraftfulla resultaten i dagens studier. De tas som en injektion en gång i veckan (eller dagligen i tablettform). Läs mer om GLP-1-läkemedel och hur de fungerar här.

‍

2. Läkemedel som verkar på hjärnan (aptit och belöningssystem)

Den här gruppen har en annan verkningsmekanism, inte primärt via hormoner i tarmen utan på hjärnans aptit- och belöningssystem. Hit hör Mysimba (en kombination av naltrexon och bupropion) och Qsiva (en kombination av fentermin och topiramat, relativt ny i Sverige).

Effekten är mer blygsam än hos GLP-1-läkemedel, men de kan vara ett alternativ för personer som inte kan eller vill ta injektioner, eller som har svårt att kontrollera sug och impulsätande. De kan också ibland kombineras med GLP-1-analoger när en GLP-1-analog ensam inte kunnat uppnå tillräcklig viktminskning. 

‍

3. Fettabsorptionshämmare

Orlistat (Xenical på recept, Alli receptfritt) har funnits längst på marknaden. Det fungerar helt annorlunda, det blockerar cirka en tredjedel av fettet i maten från att tas upp av kroppen. Effekten är mindre än de andra alternativen, men läkemedlet är billigt och det enda viktläkemedlet med subvention i högkostnadsskyddet vid ren viktindikation (vid BMI 35 eller högre).

‍

‍

Vilken bantningsmedicin passar vem?

Det korta svaret: det beror på. Här är några situationer och vilka alternativ som generellt brukar vara relevanta. Notera att detta är en grov vägledning, inte en medicinsk rekommendation. Läkare tar alltid en individuell bedömning.

‍

Om du vill ha maximal effekt på vikten 

Mounjaro har visats leda till störst viktnedgång i studier, följt av Wegovy/Ozempic. Båda tas som injektion en gång i veckan och är receptbelagda efter läkarbedömning.

‍

Om du vill undvika injektioner 

Rybelsus (tablett med semaglutid), Mysimba eller Qsiva är alternativ. Oral Wegovy, en tablett med högre doser av semaglutid har visat resultat jämförbara med Ozempic/Wegovy och är på väg att godkännas i Europa och förväntas bli tillgänglig under 2026 eller 2027.

‍

Om budgeten är begränsad 

Orlistat är billigast och ingår i högkostnadsskyddet vid obesitas. Effekten är blygsam men märkbar, särskilt för patienter där ätande av fet mat utgör en stor del av kalorimängden. Ozempic kan också vara ett billigt alternativ för den som också lider av diabetes typ 2, eftersom den då ingår i högkostnadsskyddet. 

‍

Hur vet du vilken som passar just dig?

Det korta svaret är att du inte behöver veta det själv innan du tar kontakt med vården. Det är precis där en läkarbedömning kommer in, för att tillsammans med dig landa i rätt behandling.

Några faktorer som påverkar valet:

• Din BMI och eventuella följdsjukdomar. Högt blodtryck, sömnapné och fettlever påverkar både vilka läkemedel som är lämpliga och hur man bedömer nyttan.
• Annan medicinering. En del läkemedel interagerar med varandra. En läkare går igenom din medicinlista innan behandling.
• Din livssituation. Passar det med veckovisa injektioner eller dagliga tabletter? Har du tillgång till ett apotek i närheten? Påverkar behandlingen arbete eller resor?
• Din tolerans. Alla läkemedel kan ge biverkningar, men olika personer tolererar olika substanser olika bra. Ibland krävs ett byte om det första valet inte fungerar.
• Din ekonomi. Eftersom de flesta moderna viktläkemedel inte ingår i högkostnadsskyddet blir kostnaden en reell faktor. Din läkare kan hjälpa dig hitta alternativ som passar din budget.
• Dina mål. Är målet en begränsad viktnedgång inför en operation, eller är det en långsiktig viktkontroll vid kronisk obesitas?

En viktig sak att komma ihåg: bantningsmedicin är inte en snabb lösning utan en medicinsk behandling. Obesitas klassas idag som en kronisk sjukdom, och forskning visar att vikten tenderar att komma tillbaka när man slutar med läkemedlen. Det gör att valet av läkemedel inte bara handlar om att komma ner i vikt, utan också att kontrollera vikten över tid.

‍

Första steget i din viktnedgångsresa

Många som funderar på bantningsmedicin vet inte riktigt var man börjar. Här är en generell översikt av hur processen ser ut, oavsett vilken klinik som du väljer:

‍

Steg 1: Förberedande självbedömning

Börja med att räkna ut din BMI (kroppsvikt i kg delat med längden i meter i kvadrat). Fundera på din sjukdomshistoria, andra mediciner du tar, och dina mål med behandlingen.
‍

Steg 2: Boka en medicinsk bedömning

‍Detta kan göras fysiskt eller digitalt via en klinik som Velora. En första bedömning är ofta kostnadsfri. Där går läkaren igenom din hälsa, eventuella blodprov och föreslår en plan.
‍

Steg 3: Individuell behandlingsplan

Baserat på bedömningen diskuterar ni vilka alternativ som är lämpliga. Behandlingen inkluderar nästan alltid både läkemedel och rekommendationer kring kost, fysisk aktivitet och sömn. Läkemedel ensamt är sällan hela svaret.
‍

Steg 4: Upptrappning och uppföljning

Nästan alla moderna viktläkemedel börjar med en låg dos som sedan trappas upp gradvis. Det görs för att minska risken för biverkningar. Du följs upp av din läkare efter några månader för att utvärdera effekt och tolerans.
‍

Steg 5: Långsiktig plan

Efter 3 till 6 månader gör man en större utvärdering: har vikten gått ner tillräckligt? Är biverkningarna hanterbara? Behöver behandlingen justeras, kanske bytas, eller kompletteras med andra insatser som samtalsstöd eller kostrådgivning?

Ett bra riktmärke är att minst 5 procent viktnedgång inom 3 månader är ett rimligt riktmärke men det är viktigt att också se till vilka individuella förutsättningar man har och vad som är ens långsiktiga mål då många patienter kan behöva trappa upp under längre tid för att nå en effektiv dos.

‍

‍Framtiden: vad kan vi förvänta oss?

De bantningsmediciner som finns idag är imponerande, men de kommer med stor sannolikhet snart att spridas av nyare, effektivare mediciner. Det finns en uppsjö av nya läkemedel i sen fas av klinisk utveckling:

• Oral Wegovy (semaglutid 25 mg tablett) är godkänd i USA sedan december 2025 och väntas i EU under 2026. Det blir den första GLP-1-tabletten specifikt för viktnedgång.
• CagriSema (en kombination av semaglutid och cagrilintid) har visat cirka 22 procent viktnedgång i fas 3-studier. Godkännande ansökan ligger hos FDA.
• Retatrutid (Eli Lilly) är en så kallad trippelagonist som verkar på tre olika hormonreceptorer samtidigt. Fas 2-studier har visat upp till cirka 24 procent viktnedgång, och fas 3-resultat väntas under 2026.
• Orforglipron är en ny GLP-1-tablett som inte behöver tas fastande, vilket skulle göra dagligt bruk mycket enklare. Ansökan är inlämnad till FDA.
• MariTide (Amgen) är ett nytt läkemedel som bara behöver injiceras en gång i månaden, till skillnad från en gång i veckan.

Utöver detta utvecklas flera av dagens läkemedel i nya riktningar: semaglutid har nyligen godkänts för fettleversjukdom i USA, och studier pågår för effekt på hjärtsvikt, njursjukdom och i vissa fall även mental hälsa och alkoholberoende.

För den som funderar på bantningsmedicin idag är det värt att veta att det läkemedel du börjar med inte är det enda alternativet för all framtid. Marknaden och behandlingsarsenalen växer snabbt, och din läkare kan hjälpa dig navigera i den utvecklingen.

‍

Vanliga frågor

Vad är egentligen skillnaden mellan bantningsmedicin och viktläkemedel? 

Inget, det är olika namn på samma sak. "Bantningsmedicin" är en mer vardaglig term medan "viktläkemedel" eller "läkemedel mot obesitas" är mer medicinsk uttryck.
‍

Behöver jag recept för att få bantningsmedicin? 

Ja, i Sverige krävs recept för alla godkända läkemedel mot obesitas. Det receptfria alternativet Alli (Orlistat 60 mg) såldes tidigare på apotek utan recept, men finns inte längre att köpa på den svenska marknaden. Alla behandlingar kräver därmed läkarbedömning och recept.
‍

Hur snabbt ser man resultat?

Oftast märks en viss effekt redan efter någon månad, men tydliga resultat kommer efter 3 till 4 månader. Maximal effekt brukar inträffa efter 12 till 15 månaders behandling.
‍

Ingår bantningsmedicin i högkostnadsskyddet? 

Endast delvis. Orlistat subventioneras vid BMI 35 eller högre, och Ozempic/Rybelsus subventioneras vid typ 2-diabetes. Övriga moderna viktläkemedel bekostas i dagsläget av patienten själv.
‍

Vad händer när man slutar med bantningsmedicin? 

Det finns studier som visar att två tredjedelar av viktnedgången tenderar att komma tillbaka inom ett år, men bilden är inte entydig och en del nyare studier talar för att åtminstone en del av viktminskningen tycks gå att bibehålla längre. Skillnaderna beror antagligen på hur man använt medicinen, hur länge man tagit den innan man slutar och vilken grupp patienter man följt i studierna. Generellt är det viktigt att se på viktminskning och viktkontroll som ett livslångt projekt. Obesitas är en kronisk sjukdom som ofta kräver långsiktig behandling, precis som högt blodtryck, diabetes eller andra kroniska sjukdomar.
‍

Finns det biverkningar? 

Ja. De vanligaste biverkningarna från GLP-1-läkemedel är magbesvär (illamående, diarré, förstoppning) som oftast är milda till måttliga och försvinner efter några veckor. Andra läkemedel har andra biverkningsprofiler. Din läkare går igenom riskerna innan behandling.
‍

Kan vem som helst ta bantningsmedicin? 

Nej. Behandling kräver i regel BMI 30 eller högre, eller BMI 27 eller högre med en viktrelaterad följdsjukdom. Vissa grupper (gravida, personer med specifika sjukdomar eller läkemedel) ska inte ta moderna viktläkemedel. En läkarbedömning avgör om det passar för dig.

‍

Nästa steg

Bantningsmedicin är inte längre en nischad vårdinsats, det är en central del av modern obesitasbehandling. Utvecklingen går snabbt och valmöjligheterna blir fler varje år. Det viktigaste är att du inte behöver navigera detta själv.

‍Boka en kostnadsfri bedömning med Veloras läkare. Vi hjälper dig att förstå vilka alternativ som är relevanta för din situation, och stöttar dig genom hela processen, oavsett om du väljer en behandling via oss eller på annat håll.

‍

Källor:

^{Folkhälsomyndigheten: Övervikt och obesitas i befolkningen}

^{Folkhälsomyndigheten: Statistik om övervikt och obesitas hos vuxna}

^{Socialstyrelsen: Uthämtning av diabetes- och obesitasläkemedel 2025}

^{Svensk Farmaci: Svenska hushåll ledande i Europa för viktkontrollläkemedel (2026)}

^{SVT Nyheter: Försäljning av viktminskningsmedicin ökar explosionsartat}

^{Semaglutid en gång i veckan minskar vikt vid övervikt och obesitas (STEP 1, NEJM 2021)}

^{Tirzepatid ger större viktnedgång än semaglutid (SURMOUNT-5, NEJM 2025)}

^{Produktresuméer: Wegovy, Mounjaro, Ozempic, Rybelsus, Mysimba, Qsiva och Orlistat}