Angriper hjärnceller

För det första bör vi kanske reda ut vad vi menar med demens i medicinska sammanhang. Det finns många olika former av demens, men den vi oftast syftar på och som är överlägset vanligast, är Alzheimers sjukdom. Den orsakas av att hjärnceller bryts ner och dör. Processen är kopplad till skadliga proteiner, framför allt beta-amyloid och tau, som lagras i hjärnan på ett sätt som stör dess funktion. Ofta börjar det i hippocampus, den del av hjärnan som bland annat lagrar minnen, men nedbrytningen sprids med tiden och orsakar allt mer omfattande skador.

‍

‍

GLP 1-analoger kan bromsa

GLP 1-analoger som Ozempic, Mounjaro och Victoza har visat sig kunna påverka i princip alla typer av hjärnceller, inklusive sådana som är inblandade i demenssjukdomar. Receptorerna som dessa läkemedel verkar på finns nämligen inte bara i magen och hjärnans "hungercentrum", utan även utspridda i stora delar av hjärnan.

I studier på både möss och människor har man sett att GLP 1-analoger kan minska inflammation i hjärnan, skydda nervceller mot celldöd och minska ansamlingen av de skadliga proteinerna beta-amyloid och tau,just det som orsakar Alzheimers sjukdom. Alltså precis det man skulle förvänta sig att ett framtida botemedel mot demens bör kunna göra.

‍

Forskare tror att GLP-1-analoger kan vara botemedlet

Dr. Jeffrey Fessel vid medicinska fakulteten på det ansedda University of California skriver i en nyligen publicerad artikel att GLP 1-analoger i teorin skulle kunna bota demens. Anledningen är att de visat sig angripa flera av de underliggande mekanismer som leder till demenssjukdom. Än så länge finns det dock inga bevis för detta, och enligt Fessel beror det på två saker: dels att det saknas tillräckligt omfattande studier som specifikt utvärderar effekten på demens, dels att det är oklart i vilken utsträckning läkemedlen kan passera den så kallade blod-hjärnbarriären.

Nyligen publicerades en stor studie från Karolinska Institutet som visade på en minskad risk för demens hos patienter med diabetes typ 2 som behandlades med GLP-1-analoger. Men mer forskning behövs för att kunna dra säkra slutsatser.

‍

Blod-hjärnbarriären - sista hindret för ett botemedel? 

Blod-hjärnbarriären syftar på att hjärnans kärlsystem är så tätt att många ämnen inte kan passera fritt. Det är ett skydd som förhindrar att skadliga substanser tar sig in i hjärnan men det gör också att läkemedel som behöver verka i hjärnan kan ha svårt att nå dit.

Dr. Fessel menar att många GLP-1-analoger inte passerar blod-hjärnbarriären i tillräcklig utsträckning, vilket kan begränsa deras effekt på demenssjukdom. Den GLP 1-analog som enligt honom har bäst förmåga att passera barriären är den något äldre varianten dulaglutid, mer känd som Trulicity. Han föreslår därför att just denna substans bör studeras närmare i samband med demens.

Samtidigt har forskare på senare år kunnat identifiera alternativa vägar genom eller förbi blod-hjärnbarriären. Det kan förklara varför även nyare GLP 1-analoger visat effekt på hjärnan i vissa studier.

Kort sagt: det här är komplexa processer, och det krävs mycket mer forskning för att förstå exakt hur det fungerar och om ett botemedel verkligen är inom räckhåll.

‍

‍

Mer forskning behövs

Det är fortfarande för tidigt att säga att GLP-1-analoger kan utgöra ett botemedel eller ens en säker behandling mot demens. Däremot visar forskningen att GLP-1-analoger minskar risken att utveckla demens, vilket inte är förvånande eftersom många av de faktorer som dessa läkemedel påverkar, som typ 2-diabetes och fetma, är kända riskfaktorer för demens. Studier pekar också alltmer på att GLP-1-analoger kan ha direkt effekt på hjärnceller och angripa de processer som orsakar demens. Detta är en mycket spännande utveckling, men det behövs betydligt mer forskning för att fullt ut förstå läkemedlens roll vid demensbehandling. 

‍

Källor:

^{Översiktsartikel: GLP-1-agonister borde teoretiskt sett bota Alzheimers demens}

^{Svensk studie om diabetesläkemedel och risk för demens}

^{Alzheimers sjukdom – diagnostik och behandling i dag och i framtiden}

^{Nyckel till blod-hjärnbarriären öppnar för behandling mot Alzheimers och stroke}

^{Studie om GLP-1-läkemedel och hjärnans roll vid Alzheimers och Parkinsons}