Enorm studie
Studien från Karolinska institutet publicerades i den kanske mest välrenommerade vetenskapliga tidskriften som finns, nämligen The Lancet. Det var den första av sitt slag och omfattade över 88 000 patienter som var 65 år eller äldre, hämtade från svenska register. Detta gör det till en mycket stor medicinsk forskningsstudie. Forskarna följde patienterna under en tioårsperiod från det att de påbörjade olika behandlingar för sin typ 2-diabetes och undersökte om de senare utvecklade demenssjukdom. På så sätt kunde man jämföra GLP-1-analoger såsom Ozempic, Victoza eller Mounjaro med andra diabetesmediciner. Patienterna delades in i olika grupper beroende på vilken medicin de fick, och sedan följde man upp om någon av dem fick en demensdiagnos inom den tioåriga period som studien täckte.
Imponerande resultat
Patienter som fått GLP-1-analoger för sin diabetes visade under en 10-årsperiod en 23-30% lägre risk att utveckla demens jämfört med de som behandlades med andra diabetesläkemedel. Artikelförfattarna påpekar att detta kan utgöra ett viktigt stöd för läkare vid val av medicinering för sina diabetespatienter. Studien omfattade enbart patienter med typ 2-diabetes och inte personer med övervikt, en grupp som också ofta använder GLP-1-analoger, men i syfte att behandla vikten. Det är dock rimligt att anta att även patienter med fetma/övervikt som tar GLP-1-analoger kan löpa en lägre risk för demens, även om mer forskning krävs för att säkerställa detta. Författarna är också noga med att påpeka att studien i sig inte räcker för att helt bekräfta att GLP-1-analoger minskar risken för demens. För mer definitiva svar behövs fler kliniska studier.
Använde en ny avancerad statistisk modell
För att utföra studien använde man en modern statistisk metod som kallas "target trial emulation", där man med hjälp av en datormodell försöker efterlikna en verklig, så kallad kontrollerad klinisk studie. Fördelen med denna typ av studie är att den kan genomföras på enorma mängder data. Att involvera 88 000 personer i en klinisk studie är i praktiken omöjligt, så denna metod möjliggör mer noggranna statistiska analyser. Nackdelen är att det blir något svårare att dra definitiva slutsatser om huruvida ett verkligt orsakssamband finns mellan medicinen och utfallet, i det här fallet demens, jämfört med en randomiserad studie där deltagarna slumpas till olika behandlingar. Trots denna begränsning ger resultaten ändå starka indikationer på att GLP-1-analoger kan minska risken för demens.

En effektiv behandling för demens?
Det är fortfarande för tidigt att säga om GLP-1-analoger kan användas för att behandla eller till och med bota demens, och det är heller inget som specifikt lyfts fram i denna studie från Karolinska. Däremot finns det andra forskare som har lyft möjligheten att GLP-1-analoger skulle kunna fungera som en behandling, och kanske till och med ett botemedel, för demenssjukdom. Om du önskar veta mer om huruvida medicinsk viktminskning kan vara något för dig, boka ett kostnadsfritt bedömningssamtal här.
Källor:
GLP-1-analoger och Alzheimers sjukdom
Karolinska Institutet-studie: GLP-1 vs DPP-4 och sulfonylurea