Sarkopeni – vad är det?
Sarkopeni är det medicinska namnet på muskelförtvining, alltså förlust av muskelmassa. Det är en vanlig del av det naturliga åldrandet men kan också bero på sjukdomar eller inaktivitet. Begreppet används ibland för att beskriva generell muskelförlust, men ofta syftar det på ett mer allvarligt tillstånd, särskilt hos äldre eller sköra personer där betydande muskelmassa redan gått förlorad. Vad vi vet med säkerhet är att en viss grad av muskelförlust är en naturlig del av att åldras, och att den kan börja redan i 40-årsåldern. Hur snabbt detta sker varierar dock mycket mellan individer. Den goda nyheten är att vi kan påverka utvecklingen.
Så bromsar du muskelförtviningen
Det viktigaste rådet för att bevara muskelmassa är enkelt: använd dina muskler. Regelbunden träning, framför allt styrketräning, är det mest effektiva sättet att motverka åldersrelaterad muskelförtvining. Men även vardagsrörelse som promenader och annan måttlig fysisk aktivitet spelar en viktig roll. Ju mer du aktiverar musklerna, desto bättre chans har du att bevara dem.
Muskelmassa och viktnedgång
Att viktnedgång ofta innebär en viss förlust av muskelmassa är välkänt inom forskningen. En äldre tumregel säger att viktminskning består av cirka 75% fettförlust och 25% förlust av muskelmassa – en förenkling som sannolikt inte stämmer helt, men som illustrerar att sambandet mellan viktnedgång och muskelförlust länge varit känt.
En stor del av muskelmassan hos överviktiga består av både muskelvävnad och inlagrat fett. När kroppen förbränner fett under en viktnedgång minskar därför inte bara fettvävnaden i sig, utan även fettinnehållet i musklerna, vilket kan leda till att muskelvolymen minskar. Intressant nog verkar detta inte påverka muskelns funktion i samma utsträckning. Flera studier har visat att även om muskelmassan minskar vid viktnedgång, bibehålls, eller till och med förbättras, muskelstyrkan. Det beror sannolikt på att den lägre kroppsvikten minskar den fysiska belastningen och förbättrar rörligheten.
Det är också värt att notera att personer med övervikt i genomsnitt har större muskelmassa än normalviktiga – ju högre övervikt, desto större volym. Men större muskelvolym innebär inte nödvändigtvis bättre funktion. Studier visar att muskler hos överviktiga ofta innehåller mer insprängt fett, vilket försämrar både muskelns kvalitet och kontraktionsförmåga.
Att enbart titta på muskelvolym vid bedömning av viktnedgång kan därför vara missvisande. Patienter med kraftig övervikt kan framstå som om de förlorat mest muskelmassa, trots att en stor del av det som försvinner utgörs av fett i muskelvävnaden. För en mer rättvis bedömning bör man därför fokusera på muskelns funktion och styrka, inte bara på dess storlek.
GLP-1-analoger och sarkopeni – vad säger forskningen?
Oro kring en möjlig koppling mellan GLP-1-analoger och sarkopeni har uppstått efter att vissa större studier visat på en viss förlust av muskelvolym i samband med viktnedgång. Däremot har man inte kunnat påvisa att denna förlust är kopplad till försämrad funktion eller ökad sjukdomsrisk på längre sikt. Det väcker frågan om muskelminskningen i praktiken har någon klinisk betydelse, eller om den främst rör sig om en kosmetisk förändring.
I en nyligen publicerad studie granskades flera olika diabetesläkemedel med avseende på deras eventuella koppling till sarkopeni. Intressant nog var GLP-1-analoger det enda läkemedel i gruppen som inte visade någon sådan koppling. Med andra ord sågs ingen ökad förekomst av sarkopeni hos patienter behandlade med GLP-1-analoger.
Undvik sarkopeni vid viktnedgång – även med GLP-1-analoger
För den som vill gå ner i vikt, oavsett om det sker med eller utan läkemedelsstöd, finns flera strategier för att minimera risken att tappa muskelmassa:
- Undvik för snabb viktnedgång. Ju snabbare du går ner i vikt, desto större är risken att förlora muskelmassa. En takt på 0,5–1 kg per vecka är lagom för de flesta.
- Öka den fysiska aktiviteten. Ju mer du använder dina muskler, desto mer prioriterar kroppen att behålla dem.
- Fokusera på styrketräning. Styrketräning är effektivt både för att bygga och bevara muskelmassa.
- Se över ditt proteinintag. Livsmedelsverket rekommenderar ett dagligt intag på 0,83 gram protein per kilo kroppsvikt. För den som riskerar muskelförtvining, till exempel vid sjukdom, hög ålder eller snabb viktnedgång, rekommenderas istället 1,2–1,5 g/kg/dag. Ju mer du tränar, desto mer protein behöver du, och då bör du sikta mot det övre spannet.
Bör man undvika GLP-1-analoger?
Fler studier görs hela tiden, och under de närmaste åren kommer vi få en allt bättre förståelse för GLP-1-analogers effekter – både på muskler och andra områden. Utifrån dagens kunskap finns dock inget som tyder på att patienter som uppfyller kriterierna för behandling löper någon förhöjd risk för muskelförtvining.
Om medicineringen i vissa fall skulle bidra till muskelförtvining, måste detta alltid vägas mot den potentiella nyttan med behandlingen. För patienter med typ 2-diabetes eller obesitas, för vilka behandling med GLP-1-analoger i dag är godkänd, överväger generellt fördelarna nackdelarna.
I de fall en patient redan har muskelförtvining, särskilt äldre personer, kan det ibland finnas skäl att avstå från behandlingen med hänsyn till risken för ytterligare muskelmassa-förlust. Det är därför viktigt att du alltid diskuterar med din läkare och genomgår en noggrann bedömning innan du påbörjar behandling med GLP-1-analoger.
Vill du veta mer eller boka ett kostnadsfritt bedömningssamtal kan du göra det här.
Källor:
.avif)
