Kronisk inflammation: den dolda folksjukdomen du bör undvika

Vad är kronisk inflammation?

Inflammation används oftast för att beskriva den akuta process som sker i kroppen vid skada. Det kan handla om inflammation på grund av infektion, till exempel ett förkylningsvirus som orsakar inflammation i halsen, men det kan också handla om rodnad och svullnad som uppstår när man stukar foten eller slår i tån. Detta är det som kallas akut inflammation.

Men inflammation är inte alltid akut och synlig på utsidan av kroppen på samma sätt; den kan också vara långvarig och mindre uppenbar. Kronisk inflammation är en ihållande, låggradig reaktion i kroppens immunförsvar som pågår under månader eller år utan att någon tydlig skada syns utifrån. Istället fortsätter immunförsvaret att vara “på tårna” och skickar signaler som gradvis skadar friska celler och vävnader. Det är en tyst process som man i regel inte märker, men som över tid kan orsaka omfattande sjukdom.

Vad orsakar kronisk inflammation?

Kronisk inflammation kan uppstå av flera olika anledningar. Några vanliga orsaker är:

Fetma/övervikt – en stor, och sannolikt den största, drivande faktorn bakom kronisk inflammation. Kopplingen är så stark att vissa forskare beskriver fetma som en inflammatorisk sjukdom.
Livsstilsfaktorer – ohälsosam kost, rökning, stress och fysisk inaktivitet kan alla bidra till ökad kronisk inflammation.
Autoimmuna sjukdomar – där immunförsvaret felaktigt attackerar kroppens egna vävnader. Exempel är inflammatoriska tarmsjukdomar samt hudsjukdomar som psoriasis eller SLE.
Långvariga infektioner – infektioner som kroppen inte lyckats eliminera helt.
Exponering för irriterande ämnen eller gifter – långvarig exponering kan bidra till kronisk inflammation.

Till skillnad från akut inflammation är kronisk inflammation inte alltid ett tecken på att kroppen håller på att läka. I stället kan det vara ett uttryck för att immunförsvaret är felaktigt eller överdrivet aktiverat under en längre tid.

Varför är kronisk inflammation inte bra?

Kronisk inflammation har kopplats till en rad allvarliga sjukdomar, inklusive:

Typ 2-diabetes
Hjärt-kärlsjukdomar
Vissa cancerformer
Autoimmuna tillstånd som reumatoid artrit
Kroniska tarmsjukdomar, som Crohns sjukdom

Forskning visar att över 50 % av globala dödsfall hos vuxna har en koppling till kronisk inflammation och relaterade sjukdomar.

Hur vet man om man har kronisk inflammation?

Eftersom kronisk inflammation ofta är låggradig och långsam är symtomen många gånger diskreta, eller så märker man dem inte alls. Det kan handla om allmän trötthet eller diffusa kroppssmärtor snarare än tydlig smärta. Vanliga signaler som kroppen kan skicka är:

Konstant trötthet
Värk i muskler och leder
Magproblem som uppblåsthet, diarré eller förstoppning
Humörsvängningar och koncentrationssvårigheter
Sömnproblem
Ihållande milda infektioner eller återkommande besvär

Symtomen kommer ofta smygande och kan lätt misstas för stress eller en allmän tyngd av livets alla påfrestningar. Att skilja på vad som är vad är i praktiken ofta omöjligt. För att ta reda på om man har kronisk inflammation används därför i regel olika typer av prover:

CRP (C-reaktivt protein)
SR (sänkningsreaktion)
hsCRP (högkänsligt CRP)

Dessa tester kan visa om kroppen har en systemisk inflammation. Forskning visar att personer med övervikt och fetma i genomsnitt har högre nivåer av dessa inflammationsmarkörer jämfört med normalviktiga.

Varför har överviktiga mer inflammation?

I många studier har man konstaterat att personer med övervikt och fetma har kronisk inflammation i högre utsträckning än normalviktiga. Frågan är varför. Forskningen visar att kroppsfett inte bara fungerar som ett energilager utan också som ett aktivt organ som producerar hormoner och signalsubstanser som kan öka inflammationen i kroppen.

Inom medicinsk forskning skiljer man på så kallat brunt och vitt fett. Smalare och mer vältränade individer har i studier visat sig ha mer brunt fett, medan vitt fett generellt är vanligare hos personer med övervikt. Brunt fett genererar värme när man fryser och har därmed en kaloriförbrännande funktion, medan vitt fett i stället lagrar energi.

Forskning har också visat att brunt fett ofta generellt kan ha en antiinflammatorisk effekt, medan vitt fett tvärtom bidrar till ökad inflammation. Personer med stor övervikt tenderar därför att ha en hög andel vitt fett och mycket lite brunt fett. Studier visar att man kan öka andelen brunt fett genom att röra på sig mer, vistas mer i kyla samt eftersträva goda sömnvanor.

‍

Kan man behandla kronisk inflammation med medicin?

Behandling av kronisk inflammation handlar i första hand om att åtgärda den underliggande orsaken. I de fall där det finns en systemsjukdom, såsom SLE, eller en pågående infektion, riktas behandlingen mot dessa tillstånd. För de flesta handlar det dock om att hantera övervikt och andra livsstilsfaktorer som kan driva inflammationen. Detta kan inkludera:

Viktnedgång – med eller utan medicinsk hjälp leder viktnedgång till minskad kronisk inflammation.
Motion och träning – mer träning hjälper till att förbränna kalorier, vilket minskar det vita fett som driver inflammation. Träning kan också hjälpa kroppen att bilda mer brunt fett, som ofta kan bidra med antiinflammatoriska egenskaper. Mer styrketräning leder dessutom till ökad muskelmassa, vilket bidrar till högre förbränning.
Stresshantering och sömn – sömnbrist och kronisk stress kan bidra till att hålla inflammationen aktiv.
Kost – en kost rik på grönsaker, frukt, nötter och fullkorn är gynnsam ur kalorisynpunkt och därmed bra för att minska inflammation. Det finns viss forskning som talar för att vissa kostmönster även kan ha mer direkta antiinflammatoriska effekter, men här är forskningsläget mer osäkert.

Medicinsk behandling

I vissa fall används läkemedel för att dämpa immunresponsen, särskilt vid autoimmuna sjukdomar, eller för att behandla andra specifika orsaker. Läkemedel används också i allt större utsträckning för behandling av fetma, övervikt och överviktsrelaterade tillstånd.

Idag kan man med hjälp av en ny grupp läkemedel få effektiv medicinsk hjälp att gå ner i vikt. Mediciner som Ozempic och Mounjaro kan ge en viktminskning på i genomsnitt 15–25 % på drygt ett år. Behandlingen har också visat sig minska den kroniska inflammationen, vilket inte är förvånande eftersom många patienter med kronisk inflammation har en underliggande övervikt som driver inflammationen. Eftersom inflammationen hänger ihop med många andra sjukdomar innebär viktnedgång också en tydligt minskad risk för många av de vanligaste och farligaste sjukdomarna vi har dag. Även patienter med vissa inflammatoriska sjukdomar, som Crohns sjukdom eller psoriasis, har visats kunna få minskad inflammation och förbättrade symtom med hjälp av GLP-1-analoger, men här behövs mer forskning.

Sammanfattning

Kronisk inflammation är långt mer än bara ett medicinskt begrepp – det är ett tillstånd som kan påverka din hälsa på djupet över tid. Det syns inte alltid utanpå, men kroppen kan signalera att något är fel genom subtila symtom. Med rätt kunskap, förebyggande åtgärder och medicinsk rådgivning går det att hantera inflammationen och minska risken för allvarliga följdsjukdomar.

För de flesta är viktnedgång det tydligaste och mest effektiva sättet att minska kronisk inflammation. Det idag mest effektiva tillgängliga sättet för viktnedgång hos patienter med fetma och betydande övervikt är medicinsk viktnedgång.

Vill du veta mer och om medicinsk viktnedgång kan vara aktuellt för dig? Boka ett kostnadsfritt bedömningssamtal här.

‍

Källor:

^{Fetma - en inflammatorisk sjukdom?}

^{Kronisk inflammation orsakar med än 50 % av världens dödlighet}

Dela inlägget

Dela länk