Vad är obesitas?
Övervikt och obesitas definieras genom att beräkna vikten i förhållande till kroppslängden, ett mått som kallas Body Mass Index (BMI). De flesta känner till att man går upp i vikt om man äter mer än man förbrukar i form av fysisk aktivitet. Övervikt definieras som ett BMI över 25, medan obesitas definieras som ett BMI över 30.
Obesitas räknas som en kronisk sjukdom – det vill säga en sjukdom som man lever med under lång tid. All övervikt kan innebära risker för hälsan, och gränsen vid BMI 30 är till viss del godtycklig. Även personer med ett BMI mellan 25 och 29 löper ökad risk för hälsoproblem och kan uppleva både fysiskt och psykiskt lidande kopplat till sin vikt.
Det är dock tydligt att ju högre graden av övervikt är, desto större blir hälsoriskerna. I dag är mer än hälften av alla vuxna svenskar överviktiga, och ungefär var sjätte vuxen har obesitas. Trenden har under lång tid varit ökande, och enligt Folkhälsomyndigheten försämrades situationen ytterligare under pandemin.
Varför drabbas man av obesitas?
Orsakerna till obesitas är många, men i korthet kan man säga att tillståndet beror på en kombination av genetiska faktorer och miljöpåverkan. Problemet med övervikt kan verka enkelt, de flesta vet att man går upp i vikt om man äter mer än kroppen förbrukar genom rörelse och andra aktiviteter. Men verkligheten är mer komplex än så.
För att få en djupare bild av vad som ligger bakom, behöver vi titta närmare på människans biologi och vår evolutionära historia.
Obesitas - gamla gener möter ny kultur
Som biologiska varelser är vi människor idag, precis som alla andra djur, resultatet av hundratusentals års evolution. Våra beteenden är i varierande grad ett resultat av de gener vi bär på, och dessa gener har förts vidare genom generation efter generation. De gener som har varit kopplade till beteenden som gynnat vår överlevnad har i större utsträckning förts vidare genom det som kallas naturlig selektion, vilket innebär att de individer vars egenskaper gav dem en fördel för överlevnad hade större chans att föra vidare sina gener. Precis som andra beteenden är våra vanor kring ätande och mat till stor del styrda av våra gener.
Under tusentals år levde människor i en miljö där tillgången på mat var osäker och otillräcklig. I jägar- och samlarsamhällen kunde det under vissa perioder finnas gott om jaktbyten och frukt, medan andra perioder präglades av svår kyla eller torka, vilket ledde till hunger och svält. I denna miljö var det en stor överlevnadsfördel att dels kunna skilja på energirik och energifattig mat, men också att kunna äta stora mängder när mat väl fanns tillgänglig. Individer som föredrog energirik mat, som kolhydratrik eller fet mat, överlevde bättre än de som föredrog energifattig mat. På samma sätt var det fördelaktigt att kunna lagra överskottsenergi som fett när maten var i överflöd. Dessa individer överlevde i högre grad än andra, vilket gjorde att dessa gener blev vanligare.
Idag ser samhället mycket annorlunda ut, särskilt i vår del av världen där mat nästan alltid är tillgänglig. Vår preferens för kolhydratrik och fet mat är inte längre en överlevnadsfördel utan snarare ett problem, eftersom det bidrar till viktökning. Men evolutionen är en långsam process och våra gamla gener styr fortfarande våra beteenden. Samtidigt har modern teknologi möjliggjort produktion av ännu mer energirik och aptitlig mat, som livsmedelsindustrin skickligt använder för att få oss att äta mer. Vi bombarderas dessutom av reklam som utnyttjar våra instinkter att äta. För att göra saken värre har vi blivit allt mer stillasittande, vilket innebär att vi gör av med mindre energi, något som leder till ytterligare viktuppgång.
Det som en gång var en överlevnadsfördel har nu blivit en stor nackdel och en av de största drivande faktorerna för sjukdomar världen över. Man kan säga att vår kultur rör sig snabbt framåt medan evolutionen inte riktigt hunnit ikapp.
BMI som mått på övervikt
För att avgöra vad som räknas som övervikt och vad som räknas som den kroniska sjukdomen obesitas använder vi oss av BMI. BMI är ett mått på din vikt i förhållande till din kroppsyta. Det är ett bra mått men har också vissa begränsningar. Bland annat tar BMI inte hänsyn till muskler och bentäthet. Det innebär att en väldigt vältränad person, med mycket muskler, kan ha samma BMI som en överviktig person, trots att den vältränade personen lever mer hälsosamt och inte lider av övervikt. Därför använder man inom vården även andra mått för att bedöma övervikt, såsom midjemått och andel kroppsfett. För de allra flesta människor är dock BMI ett bra och översiktligt mått på övervikt.
Du kan enkelt räkna ut ditt BMI genom att ta din vikt delat med din längd multiplicerad med sig själv, eller använda följande formel:
BMI = vikt (kg) / (längd (m) x längd (m))
Låt oss säga att du väger 70 kg och är 1,80 m lång. Då räknar du ut ditt BMI på följande sätt:
BMI = 70 / (1,8 x 1,8) = 21,605 ≈ 22
Det innebär att om du är 180 cm lång och väger 70 kg, så är du normalviktig. Om du däremot är 180 cm lång och väger 90 kg:
BMI = 90 / (1,8 x 1,8) = 27,778 ≈ 28
Då har du ett BMI över 27, vilket innebär att du har en betydande övervikt och en måttligt ökad risk för ohälsa. Många personer med BMI över 27 har följdsjukdomar som höga blodfetter, högt blodtryck, artros eller sömnapné. Enligt Socialstyrelsens riktlinjer kan dessa personer behandlas med GLP-1-analoger. För att ta reda på om du kan vara aktuell för sådan behandling, kan du boka ett kostnadsfritt bedömningssamtal här.
Övervikt - De moderna sjukdomarnas mamma
Många av riskerna med övervikt och fetma verkar enligt en snöbollsmodell: Ju mer övervikt man har, desto fler kroppsliga besvär får man, vilket i sin tur leder till ännu fler problem. Det som ofta börjar som ett mer kosmetiskt problem med vikten kan snabbt utvecklas till betydande hälsorisker. Ta till exempel den välkända kopplingen mellan övervikt och sömnapné, alltså andningsuppehåll nattetid. Övervikt ökar risken för snarkningar och andningsuppehåll under sömnen, vilket i sin tur stör kroppens ämnesomsättning och ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom. Dessutom leder det till större trötthet dagtid, vilket gör det ännu svårare att motionera och äta rätt – något som förstås spär på övervikten ytterligare. En liknande process kan ses hos patienter som lider av artros, det vill säga inflammation och förslitning i leder. Övervikt ger större belastning på lederna, vilket leder till mer förslitning och därmed mer artros. Mer artros försvårar rörelse och motion, vilket i sin tur leder till ökad övervikt. Övervikt ökar dessutom inflammationen i kroppen, vilket ytterligare försämrar artrosen, och den onda cirkeln fortsätter.
Övervikt och obesitas är idag bland de främsta orsakerna till sjukdom och död i Sverige. År 2021, enligt den globala undersökningen Global Burden of Disease (GBD), var övervikt den femte största orsaken till död i Sverige. Kopplingarna mellan övervikt och förtida död är nästan för många för att räkna. Dels kan nämnas den ökade risken för att utveckla typ 2-diabetes, vilket i sin tur kraftigt ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar som hjärtinfarkt och stroke. Men övervikt ökar också risken för hjärt- och kärlsjukdom på andra sätt.
Övervikt och fetma är också förenat med ökad risk för andra allvarliga sjukdomar, bland annat flera typer av cancer. En ökad risk har påvisats för till exempel tjocktarmscancer, bröstcancer, bukspottskörtelcancer och livmoderhalscancer. Exakt varför övervikt ökar risken för cancer är inte helt känt, men en av de ledande teorierna är att övervikt och obesitas leder till en ökad inflammationsgrad i kroppen, samt ökad produktion av vissa hormoner och tillväxtfaktorer som tros gynna tillväxten av cancer. Risken är störst för patienter med obesitas.
Effektiv behandling finns
Om du är orolig för att du har övervikt eller lider av obesitas, så ska du veta att hjälp finns att få. Aldrig tidigare har så effektiva alternativ funnits för att få medicinsk hjälp vid viktminskning. Första steget för att få rätt hjälp är att inse att obesitas är en kronisk sjukdom som kräver behandling, ofta under lång tid. Nya läkemedel, så kallade GLP-1-analoger, hjälper personer med övervikt att kontrollera aptit, hunger och mättnadskänsla, och kan ge upp till 15-20 % viktminskning på ett år. De är också godkända för, och har visat sig vara effektiva för, personer som vill bibehålla sin vikt efter viktminskning genom en förändrad livsstil eller gastric bypass-operation. Om du önskar hjälp med att gå ner i vikt eller bibehålla viktnedgång, kan du boka ett kostnadsfritt bedömningssamtal med sjuksköterska eller läkare som kan bedöma om GLP-1-analoger kan vara något för dig.
Källor:
.avif)
