Tarmhälsa kan syfta till många saker, men ofta när vi pratar om tarmhälsa handlar det om balansen och mångfalden av mikroorganismer (ofta även kallat mikrober) i mag-tarmkanalen (tarmfloran). Lika viktigt i sammanhanget är dock tarmens generella roll i kroppen: utöver matsmältning bidrar tarmen nämligen till immunförsvar, avlägsnande av slaggprodukter och den fungerar dessutom som en viktig skyddande barriär mellan kroppens inre och yttre miljö. En välmående tarmflora är avgörande för att stödja samtliga dessa processer, och forskning visar att tarmfloran kan ha betydelse också för viktreglering. Idag behandlar allt fler patienter sin övervikt med hjälp av så kallade GLP‑1‑analoger som Mounjaro och Ozempic. Vad betyder de nya viktmedicinerna för tarmfloran och tarmhälsan?
Vad innebär det att ha en bra tarmflora?
När vi pratar om tarmfloran handlar det om de uppskattningsvis 10 till 100 triljoner bakterier (och andra mikrober) som bor i våra tarmar. Exakt vilka bakterier man har skiljer sig mycket från person till person, och vi vet fortfarande inte hur en “idealisk” tarmflora ska se ut. Det vi vet är att det ofta är fördelaktigt att ha en stor variation av bakterier, snarare än att många bakterier tillhör samma art. En mer varierad tarmflora har i studier kopplats till bättre generell hälsa, tarmhälsa, viktkontroll och psykologiskt välmående.
Allt vi äter påverkar vår tarmflora, och även livsstilsvanor spelar stor roll: regelbunden fysisk aktivitet kan öka mikrobiell mångfald, medan långvarig stress kan rubba tarmflorans balans.
Även om det inte finns en konstaterad universell “perfekt” kost för tarmhälsa, finns det vissa livsmedel, tillskott och beteenden som verkar stödja en hälsosam tarmflora.
Vad finns det för tillskott som påverkar tarmfloran?
När man pratar om tillskott och livsmedel som direkt påverkar tarmfloran brukar man dela in dem i fem grupper:
Probiotika – tillskott med nyttiga bakterier, eller “naturlig probiotika” i exempelvis yoghurt eller fil.
Prebiotika – ämnen som främjar tillväxten av goda bakterier, till exempel särskilda fibrer som fungerar som föda för många bakterier..
Synbiotika – en kombination av pro- och prebiotika.
Postbiotika – ämnen som produceras av bakterier (till exempel vid fermentering), vilka kan ha positiva effekter på tarmen och kroppen i stort. Detta är en nyare grupp av tillskott.
Parabiotika – inaktiverade eller avdödade bakterier som ändå kan ha positiv hälsopåverkan på tarmen och kroppen. Ett område där forskningen fortfarande växer.
Kosttillskott som kan stödja tarmhälsa och eventuellt viktnedgång
I sociala medier cirkulerar många idéer och ibland rena myter om hur tarmfloran fungerar, hur den påverkar vikten och vad man kan göra åt sin tarmflora. Men vad säger forskningen egentligen? Det är viktigt att poängtera att även om det ibland finns forskning på ett visst ämne så är många studier små och begränsade. Att det finns visst stöd betyder inte att det definitivt fungerar. All information om kosttillskott bör tas med viss försiktighet, och det är alltid klokt att rådgöra med läkare eller annan vårdpersonal innan du börjar använda dem.
Träning
Vad forskningen visar
Träning har i flera studier visat sig påverka tarmfloran positivt: den kan ge en bättre balans mellan olika magbakterier. Träning är också välkänt för att stimulera tarmrörelser och “få igång” magen.
Begränsningar / vad som är oklart
Det är oklart vilken typ och mängd träning som är mest effektiv för att påverka tarmfloran. Dessutom vet vi relativt lite om hur andra mikroorganismer (som virus och svampar) reagerar.
Probiotika / synbiotika
Vad forskningen visar
Flera stora studier visar att probiotikatillskott kan ge små men statistiskt signifikanta förbättringar i vikt, midjemått och fettmassa hos överviktiga. Till exempel fann en studie att probiotika hos överviktiga kvinnor ledde till minskat midjemått och bättre kolesterolvärden.
Begränsningar / vad som är oklart
Effekterna är oftast små och varierar mycket beroende på probiotikastam, dos, hur länge man tar tillskottet samt om tillskottet kombineras med kost och motion. En del studier visar ingen effekt på BMI.
Fibertillskott / prebiotika
Vad forskningen visar
Studier visar att ökad fiberkonsumtion kan förbättra tarmfloran och tarmfunktionen samt ge bättre livskvalitet vid tarmproblem.
Begränsningar / vad som är oklart
Effekterna på viktnedgång är mindre väldokumenterade än för tarmfunktion och hur mycket fiber som krävs för märkbar viktnedgång är inte fastställt. Det tycks i alla fall bli större effekt om fiber ökas via kosten än enbart via tillskott. Hur mycket fiber som tolereras varierar mycket mellan individer; vissa kan få besvär vid höga doser, eftersom fiber fermenteras olika beroende på tarmflorans karaktär.
Vitamin D
Vad forskningen visar
Vissa studier pekar på att vitamin D kan ha antiinflammatoriska effekter i tarmen och påverka tarmbarriären samt tarmflorans balans positivt. Hos människor med brist kan tillskott ge tydliga fördelar för tarmhälsan.
Begränsningar / vad som är oklart
Det finns inga starka bevis för att D-vitamintillskott i sig leder till viktnedgång, särskilt inte hos dem som inte har D-vitaminbrist.
Övriga, som ingefära, äppelcidervinäger etc.
Vad forskningen visar
Många påståenden från sociala medier hävdar att dessa kan hjälpa matsmältningen, minska uppblåsthet och stödja viktkontroll.
Begränsningar / vad som är oklart
Vetenskapliga studier är ofta små, korta och har metodologiska brister. Doser, form (pulver, extrakt etc.) och eventuella biverkningar eller interaktioner med mediciner behöver beaktas.
Kan Mounjaro förbättra min tarmflora?
De nya viktmedicinerna, de så kallade GLP‑1-analogerna som Mounjaro och Ozempic, har visat sig vara mycket effektiva för att minska vikt hos patienter med fetma eller betydande övervikt. I kliniska studier har man sett genomsnittlig viktminskning på upp till 25% av kroppsvikten. Det är inte helt klarlagt hur mycket av denna effekt som beror på påverkan på tarmfloran, men vissa studier tyder på att läkemedlen kan förändra tarmens mikrobiella sammansättning och mångfald positivt. Bland annat har studier på möss visat att GLP-1-analoger kan skapa en bättre balans med fler goda bakterier som främjar viktnedgång och ger upphov till mindre ohälsosam fettansamling. Mer forskning behövs på området.
Samtidigt när man pratar om tarmhälsa är det viktigt att lyfta att GLP‑1‑analoger kan bromsa tarmmotoriken, särskilt i början av en behandling innan kroppen vant sig vid läkemedlet. På Velora tar vi ett helhetsgrepp kring behandlingen där medicinsk behandling kombineras med stöd för kost, fysisk aktivitet och andra livsstilsförändringar. Det gör att vi både arbetar för att optimera viktnedgång och tar hänsyn till tarmhälsan, så att eventuella effekter av till exempel en långsammare tarmrörelse kan hanteras och förebyggas .
Översikt och slutsatser
Tarmhälsa är komplext och påverkas av flera samverkande faktorer. En stabil och hälsosam tarmflora byggs i hög grad genom livsstilsfaktorer som kost, fysisk aktivitet och stresshantering.
Forskningen pekar på att tarmfloran har mycket stor betydelse för både hälsa och vikt, större än vad vi tidigare trott, men resultaten varierar kraftigt mellan individer och mycket är fortfarande oklart.
Bland kosttillskott har prebiotika (fibrer) och probiotika det starkaste vetenskapliga stödet för att påverka både tarmhälsa och eventuellt fettfördelning, men effekterna är ofta små eller måttliga och osäkerheten i studierna relativt stor.
Kosttillskott bör ses som ett möjligt stöd, inte en lösning i sig. De fungerar om de används bäst som en del av en helhetsstrategi tillsammans med kost, rörelse och hantering av stress.
Medicinsk viktnedgång med hjälp av till exempel Mounjaro har bättre vetenskapligt stöd både för viktnedgång och för hjärt- och kärlhälsa än vad kosttillskott har. Önskar du veta mer om medicinsk viktminskning och vill ha ett kostnadsfritt bedömningssamtal med en läkare eller sjuksköterska? Boka här.
.avif)
