Vad är obesitas?‍

Obesitas, som tidigare kallades fetma, är en kronisk sjukdom som kännetecknas av en ökad mängd kroppsfett som påverkar hälsan negativt. Tillståndet är kopplat till ökad risk för bland annat:

• Typ 2-diabetes
• Hjärt-kärlsjukdom
• Högt blodtryck
• Sömnapné
• Fettlever
• Vissa cancerformer

I Sverige uppskattas omkring 1,3 miljoner vuxna leva med obesitas. Trots detta får långt ifrån alla evidensbaserad behandling eller långsiktig uppföljning. 

‍

Varför får man inte rätt behandling för övervikt? 

Anledningen till detta är sannolikt mångfacetterad. Dels är medicinerna dyra. Idag ingår de flesta viktmediciner fortfarande inte i läkemedelsförmånen, vilket innebär att man som patient betalar fullt pris på apoteket. Dels är primärvården ofta relativt sena på att identifiera och behandla övervikt. Det kan bero på tidsbrist i verksamheter som ofta är pressade, men också på läkare som inte är tillräckligt uppdaterade på de nya medicinerna och vilka möjligheter som finns. Alltjämt finns nog också tyvärr ett visst stigma kring övervikt som kan göra ämnet svårare att prata om för många patienter och vårdpersonal. 

‍

Obesitas tas fortfarande inte på tillräckligt stort allvar

I den nationella utvärderingen konstaterar Socialstyrelsen att många patienter aldrig erbjuds behandling enligt nationella riktlinjer. Vården varierar dessutom kraftigt mellan olika regioner. Problemen handlar bland annat om:

• Brist på specialiserad obesitasvård
• Långa väntetider
• Begränsad tillgång till läkemedelsbehandling
• Ojämlik vård mellan regioner
• Stigmatisering av patienter med obesitas

Myndigheten betonar att obesitas måste behandlas som en kronisk sjukdom och inte enbart som en livsstilsfråga. Faktum är att vi idag vet att obesitas till stor del är ärftligt betingat. Kombinationen av genetik och moderna livsstilsfaktorer är det som orsakar obesitas, och att behandla sjukdomen handlar om att komma åt de biologiska rotorsakerna. Bland många inom vården lever dock fortfarande gamla föreställningar om övervikt kvar, som inte i tillräcklig utsträckning tar hänsyn till de underliggande biologiska mekanismerna och den evolutionära förklaringsmodellen för övervikt.

‍

GLP-1-analoger förändrar behandlingen av obesitas

Under de senaste åren har GLP-1-analoger fått stor uppmärksamhet inom obesitasbehandling. Läkemedlen påverkar kroppens hunger- och mättnadssystem och kan ge betydande viktnedgång i kombination med livsstilsförändringar. Bland de mest använda läkemedlen finns:

• Wegovy (semaglutid)
• Ozempic (semaglutid för diabetes)
• Mounjaro (tirzepatid)
• Saxenda (liraglutid)

Semaglutid och tirzepatid har i studier visat en genomsnittlig viktnedgång på mellan 15–20 procent hos patienter med obesitas.

‍

Kraftig ökning av GLP-1-läkemedel i Sverige

Ny statistik visar att användningen av GLP-1- och GIP-läkemedel ökat explosionsartat i Sverige under senare tid. Enligt läkemedelsstatistik hämtade cirka 261 000 personer ut semaglutid under 2025. Det ökade intresset drivs av flera faktorer: 

• Förbättrade behandlingsresultat, där nyare GLP-1-analoger visar allt bättre effekt på vikten. 
• Ökad kunskap om obesitas som sjukdom.
• Sociala medier och internationell uppmärksamhet.
• Fler digitala vårdgivare som erbjuder behandling.

Samtidigt väcker utvecklingen frågor kring prioriteringar, kostnader och jämlik tillgång till behandling. Skillnaderna syns bland annat i förskrivningen av GLP-1-analoger mellan olika regioner, där regioner som Skåne har en betydligt större förskrivning än exempelvis Västerbotten, trots att den senare har en högre andel av befolkningen som lider av obesitas.

Vem kan få behandling med GLP-1 vid obesitas?

Tre grupper är idag godkända för behandling med GLP-1-analoger vid övervikt: 

1. Patienter med ett BMI över 30.
2. Patienter med ett BMI över 27 i kombination med viktrelaterad samsjuklighet, såsom högt blodtryck, sömnapné, diabetes eller prediabetes.
3. Patienter som tidigare uppfyllt kriterium 1 eller 2, men som gått ner i vikt på annat sätt, exempelvis genom kirurgi, och som behöver hjälp att bibehålla viktminskningen.

Bedömningen görs individuellt av läkare och inkluderar även tidigare behandlingar, hälsotillstånd och behov av långsiktig uppföljning. 

‍

Framtiden för obesitasvården i Sverige

Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att följa upp användningen av obesitasläkemedel och analysera hur vården kan förbättras nationellt.

Flera aktörer inom vård och forskning efterfrågar nu:

• Nationell strategi för obesitasvård.
• Ökad tillgång till specialistmottagningar.
• Tydligare riktlinjer för GLP-1-behandling.
• Minskad stigmatisering.
• Bättre uppföljning och prevention.

GLP-1-analoger håller på att rita om kartan för obesitasbehandling, och mycket tyder på att det här bara är början, med fler mediciner under utveckling och mer forskning som bedrivs varje dag. Det är dock samtidigt viktigt att poängtera att läkemedel inte är en universallösning; långsiktig behandling kräver även stöd kring kost, fysisk aktivitet, psykisk hälsa och beteendeförändringar för att vara hållbar över tid. För många är sådana förändringar dock helt enkelt inte möjliga att genomföra på egen hand.  Forskning visar dessutom tydligt att de flesta människor inte kan uppnå en hållbar viktminskning med traditionella metoder. Med den vetskapen är det svårt att försvara att vården inte gör mer för att hjälpa patienter med sin obesitas. 

‍

Sammanfattning

Socialstyrelsens nya rapport visar tydligt att svensk obesitasvård fortfarande har stora brister. Samtidigt innebär nya GLP-1-läkemedel ett potentiellt paradigmskifte. Frågan framåt blir inte bara vilka behandlingar som finns, utan vilka patienter som faktiskt får tillgång till dem.

Vill du veta mer om GLP-1-analoger och huruvida behandling kan vara aktuell för dig, kan du boka ett kostnadsfritt bedömningssamtal med en av våra läkare eller sjuksköterskor. 

‍

Källor:

^{Socialstyrelsens rapport om otillräcklig obesitas-vård} 

^{Stora skillnader mellan regioner i förskrivning av GLP1-analoger}

^{Socialstyrelsen har fått i uppdrag att utreda användning av GLP-1-analoger}