Hem
Artiklar
Viktnedgång
Typ 2-diabetes och övervikt – så hänger de ihop

Typ 2-diabetes och övervikt – så hänger de ihop

Uppemot 600 000 personer i Sverige lever med diabetes, och den absoluta majoriteten har typ 2-diabetes. Det många inte vet är att övervikt är den enskilt största riskfaktorn för att drabbas av typ 2-diabetes. Cirka 80 procent av alla med typ 2-diabetes har också övervikt eller obesitas. Sambandet mellan de två tillstånden är biologiskt, och i många fall är det möjligt att motverka genom att behandla sin övervikt.
Header image

Vad är typ 2-diabetes?

Typ 2-diabetes är en kronisk sjukdom där kroppens celler inte svarar tillräckligt bra på insulin, ett tillstånd som kallas insulinresistens eller nedsatt insulinkänslighet. Samtidigt producerar bukspottkörteln inte tillräckligt med insulin för att kompensera. Resultatet blir att blodsockret stiger och ligger kvar på för höga nivåer, vilket över tid skadar blodkärl, nerver, njurar och ögon samt leder till ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom.

Vad är skillnaden mellan typ 1-diabetes och typ 2-diabetes?

Typ 2-diabetes skiljer sig från typ 1-diabetes, som är en autoimmun sjukdom där immunförsvaret förstör de insulinproducerande cellerna. Typ 1-diabetes drabbar oftare yngre patienter och utvecklas relativt snabbt, medan typ 2-diabetes utvecklas gradvis, ofta under flera år. Typ 2-diabetes står för cirka 90–95 % av alla diabetesfall.

Förr kallades sjukdomen för “åldersdiabetes”, men begreppet är missvisande eftersom även yngre personer kan drabbas. Faktum är att diagnosen har ökat med 35 % bland personer under 40 år sedan 2020, enligt Diabetesrapporten 2025.

Hur hänger övervikt och typ 2-diabetes ihop?

Kopplingen mellan övervikt och typ 2-diabetes handlar i grunden om bukfett och dess effekt på insulinkänsligheten. Så här ser den biologiska kedjan ut:

  1. Bukfett frisätter fria fettsyror - fett som lagras runt buken, så kallat visceralt fett, dräneras direkt till levern via portådern. Det betyder att levern översköljs av fria fettsyror och inflammatoriska ämnen.
  2. Levern blir insulinresistent - de fria fettsyrorna blockerar insulinets signalvägar i levern. Levern fortsätter att producera socker (glukos) trots att blodsockret redan är högt.
  3. Fett lagras felaktigt - fettsyror lagras in i lever och skelettmuskulatur, organ som normalt inte ska innehålla mycket fett. Det kallas ektopisk fettinlagring och försämrar musklernas förmåga att ta upp socker från blodet.
  4. Kronisk inflammation - bukens fettvävnad infiltreras av immunceller som frisätter inflammatoriska signalsubstanser. Denna låggradiga inflammation förvärrar insulinresistensen ytterligare.

Risken för typ 2-diabetes ökar markant vid övervikt, och både genetik och livsstil spelar in. Har du en nära släkting med typ 2-diabetes är risken redan förhöjd, och övervikt förstärker den ytterligare. Vid BMI 25–30 är risken ungefär tre till sju gånger högre än vid normalvikt. Vid BMI över 35 kan risken vara upp till 20 gånger högre.

Vanliga symtom på typ 2-diabetes

Symtomen utvecklas ofta smygande, och många lever med sjukdomen i åratal utan att veta om det. Vanliga tecken är bland annat:

  • ökad törst och muntorrhet
  • trötthet och kraftlöshet
  • frekvent urinering (särskilt nattetid) 
  • suddig syn (dimsyn) 

Även långsam läkning av sår, återkommande infektioner som svampinfektioner, samt domningar eller stickningar i fötter och händer förekommer ofta. Eftersom symtomen kan vara diffusa upptäcks typ 2-diabetes ofta vid en rutinmässig hälsokontroll, till exempel genom ett blodprov som visar förhöjt HbA1c eller långtidssocker.


Vilka blodvärden är relevanta?

Två blodvärden är centrala vid utredning och uppföljning av typ 2-diabetes, HbA1c och fasteblodsocker.

HbA1c – vad är normala värden?

HbA1c (även kallat långtidssocker) visar ditt genomsnittliga blodsocker under de senaste 2-3 månaderna. I Sverige mäts det i mmol/mol. Så här kan man tolka olika värden:

Kategori HbA1c (mmol/mol) Tolkning
Normalt Under 42 Ingen diabetes
Förhöjd risk (prediabetes) 42–47 Ökad risk – särskilt tillsammans med övervikt
Diabetes 48 eller högre Diagnostiskt gränsvärse

Socialstyrelsens allmänna behandlingsmål för diagnostiserad diabetes är att HbA1c ska ligga under 52 mmol/mol, men målet anpassas alltid individuellt utifrån patientens ålder, sjukdomslängd och andra hälsotillstånd.

Fasteblodsocker mäts med ett enstaka blodprov taget på morgonen före frukost. Normalvärdet ligger under 6,1 mmol/L (WHO:s gränsvärde som används inom svensk sjukvård). Värden mellan 6,1-6,9 mmol/L indikerar nedsatt fasteglukosomsättning, och värden på 7,0 eller högre tyder ofta på diabetes. Enstaka fastesockervärden kan dock vara tillfälligt förhöjda, till exempel vid infektion eller om man inte har fastat tillräckligt, så flera prover bör alltid tas innan diagnos av diabetes eller prediabetes fastställs.


Så kan viktnedgång förbättra och förebygga typ 2-diabetes

Forskning visar tydligt att viktnedgång kan vända utvecklingen av typ 2-diabetes. Den brittiska DiRECT-studien är ett av de mest uppmärksammade exemplen. I studien uppnådde 46 % av deltagarna diabetesremission efter 12 månaders viktnedgångsprogram, och bland de som gick ner mer än 10 kg var remissionen ännu högre. Efter två år var 36 % fortfarande i remission, och av de som behöll en viktnedgång på mer än 10 kg var hela 81 % i remission. Remission definierades som HbA1c under 48 mmol/mol utan diabetesmedicinering.

Även små förändringar kan göra stor skillnad

En viktnedgång på bara 5 % av kroppsvikten förbättrar insulinkänsligheten i lever och muskler, och vid 10 % sjunker insulinnivåerna ytterligare. Vad du kan förvänta dig av medicinsk viktnedgång är dock högst individuellt och påverkas av flera olika faktorer.

Enligt Diabetes Prevention Program (DPP) minskar varje kilo man tappar risken att gå från prediabetes till typ 2-diabetes med 16 %.Den svenska SOS-studien, ett av världens längsta uppföljningsprojekt inom fetmakirurgi, visade att viktnedgång minskade risken att utveckla typ 2-diabetes med över 80 %, och att 72 % uppnådde diabetesremission efter två år. Den här forskningen understryker varför obesitas bör förstås som en kronisk sjukdom.

GLP-1-läkemedel – diabetesmedicin som blev medicin för viktnedgång

GLP-1-analoger utvecklades ursprungligen för att sänka blodsockret hos personer med typ 2-diabetes. Viktnedgång var från början bara en bieffekt, men en välkommen sådan för många användare. Sedan dess har de viktminskande egenskaperna blivit ännu tydligare och många andra hälsofördelar med GLP-1-analoger har identifierats.

Vad är GLP-1?

GLP-1 är ett hormon som kroppen producerar naturligt i tarmen efter en måltid. Det stimulerar insulinfrisättning, hämmar blodsockerhöjande hormoner och  minskar aptiten. GLP-1-läkemedel förstärker dessa effekter genom att verka mycket längre än kroppens eget hormon.

GLP-1-läkemedel har funnits i över 20 år. Tidslinjen nedan visar hur utvecklingen har sett ut.

  • 2005: Exenatid (Byetta) godkändes som första GLP-1-läkemedlet, för typ 2-diabetes
  • 2014: Liraglutid (Saxenda) blev första GLP-1 godkänt specifikt för obesitas
  • 2017: Semaglutid (Ozempic) godkändes för typ 2-diabetes
  • 2021: Semaglutid (Wegovy) godkändes för viktnedgång
  • 2022: Tirzepatid (Mounjaro) godkändes för viktnedgång, och påverkar både GLP-1- och GIP-receptorer.

Idag erbjuder Velora behandling med GLP-1-läkemedel som sänker både vikt och blodsocker, vilket är relevant för dig som har övervikt med eller utan diabetes. Forskning på området pågår ständigt och många nya GLP-1-analoger väntas lanseras under de närmaste åren.

Vad kan du göra själv om du har övervikt och risk för diabetes?

Om du har övervikt och vill minska risken för att drabbas av diabetes finns det flera konkreta saker du kan göra:

  1. Kolla dina värden - Ett HbA1c-prov och fasteblodsocker ger en tydlig bild av var du står.
  2. Sträva efter 5-10 % viktnedgång - Det räcker med en liten viktminskning ger en mätbar förbättring av insulinkänslighet och blodsocker.
  3. Öka fysisk aktivitet - Regelbunden rörelse förbättrar musklernas glukosupptag, oberoende av viktnedgång. Se vår guide med tips på bästa träningen för viktminskning för mer information.
  4. Utred medicinsk behandling - Om livsstilsförändringar inte räcker kan GLP-1-läkemedel vara ett alternativ som hjälper dig både med vikten och blodsockret.

Här kan du läsa mer om vem som har rätt till GLP-1 behandling och vad som krävs.

Vanliga frågor om typ 2-diabetes och övervikt

Kan man bli av med typ 2-diabetes genom att gå ner i vikt?

Ja, i många fall. Forskning visar att typ 2-diabetes kan gå i remission, särskilt om sjukdomen upptäcks tidigt och viktnedgången är tillräcklig (ofta minst 10–15 kg).

Vilken medicin är bäst för typ 2-diabetes?

Det beror på den individuella patienten. Metformin är förstahandsval i Sverige. GLP-1-analoger som semaglutid och tirzepatid används allt mer, särskilt för patienter med övervikt, eftersom de sänker både blodsocker och vikt.

Vad är normalt blodsocker vid typ 2-diabetes?

Behandlingsmålet är vanligen HbA1c under 52 mmol/mol, och fasteblodsocker bör ligga under 7,0 mmol/L för diagnostiserad diabetes. Målvärden sätts dock individuellt av din läkare.

Kan man få GLP-1-läkemedel om man har typ 2-diabetes?

Ja, GLP-1-läkemedel som Ozempic och Mounjaro är godkända för typ 2-diabetes och ingår i högkostnadsskyddet. Om du dessutom har övervikt kan dessa läkemedel ge dubbel effekt, både förbättrad blodsockerkontroll och viktnedgång.

Källor:

Svenska diabetesförbundet

Studier visar på diabetesremission efter 12 månaders viktnedgång

Viktnedgång minskade risk för att utveckla diabetes med 80%

Forskning visar koppling mellan bukfetma och risk för diabetes samt hjärt- och kärlsjukdom

Ringa viktminskning kopplat till bättre metabol hälsa

Socialstyrelsen – Nationella riktlinjer för diabetesvård, 2018.

Nationella Diabetesregistret – Årsrapport 2023.

Diabetesrapporten 2025, Diabetes Sverige.

Skriven av:
,
Legitimerad läkare
Medicinskt granskad av:
Eva Lethagen
,
Legitimerad läkare
Medicinskt granskad av:
Eva Lethagen
,
Legitimerad läkare

Liknande artiklar

Ta kontroll över din hunger och ditt sug.

Kom igång